sitter i hemmet och väntar på att tvätten ska bli klar. Kan maskinens ljud utantill nu. Det kanske är två minuter kvar.. Chansar vilt, men får för mej att jag vet det..
Tvätten måste bli klar sen ska mitt största beroende ta över mitt liv. Gå till Willys och köpa cancerpinnar.
Dö, jag ska dö... eller jag skyndar proccesen förbrilt. Men ack vad gör det om hundra år.
Har ni nägra stora laster eller något ni är beroende av. Alla har ju något, inte lika dödande som mitt men något.
Cocacola? choklad efter maten? Kaffe? Snus? Everybody got it...

Ikväll blir det att tjäna pengar igen.JObbar natt på Etage. Tänkte framföra en låt idag, en låt om hur alla är så patetiska.
Känner mej lite som Katrin Zytomierska. Tänker iof inte glappa ur alt jag vill säga här med tanke på mina speicella läsare. Men Idag är jag fan Katrin. Vill inte vara det, men är nog född till det. Det går inte, jag måste få ur mej allt.
Var och en sköt ditt eget liv, bry dej inte om vad andra människor gör. Kastar ögon hit och dit. Patetiskt. Vem bryr sej om någon tränger sej före i Burger King kön då? Vem bryr sej om grannen på bussen pratar för högt i sin telefon? Vem bryr sej om föraren framför inte blinka? Vem bryr sej om din ärkefiende har en för kort kjol för att få ett ligg?  vem bryr sej om din arbetskamrat snackar skit om dej? Vem bryr sej?
Ta hand om ditt eget liv och älska alla som du själv vill bli älskad.
Äckliga svenne folk.

Nej nu ropar ciggen utanför.. måste prata lite med den!