How I know?

Does love hurt?

Man blir verkligen en riktigt grubblare när man sitter så här in sent på natten och inte har nått annat bättre för sej. det är då mitt andra jag komer fram. Och jag tror inte att det är så många som har sett den sidan. Det är jag, i ett hörn sittandes fundersam, tystlåten,instängd. jag tror att dom flesta känner mej på ett sätt som är sprudlande glad som för det mesta är positiv. och kankse skrattar jämt. Så jag tror nog att det är bäst för alla att inte se denna sida av mej. Ni lär bli chockande.Visst, malin har sett det jag vet. Men inte så många fler..
Nu känner jag mej som en sån där människa som man inte kan få nå tag om. Som man inte vet exakt vilket fack man ska sätta den in. Shit, det känns jätte konstigt. För jag tror inte att jag är eller någonsin har varit en sån människa.
Har jag bara blivit en sån, eller finns det nån baktanke till mitt "nya" beteende?
Börjar jag bli en "ny" person, börjar min personlighet förändras? Eller är det bara jag som känner att jag måste ta ett STOPP?

Det går inte en enda dag utan att tankar springer runt i mitt huvud. Tankar om allt. Ska gräset vara så grönt?Har jag köpt för liten storlek på min tröjja,den sitter ju så tajt? Det kliar i mitt öra, är jag sjuk? Jag är singel på alla hjärtans dag,är jag sjuk i huvudet?
Vad ska jag tänka, vad ska jag tro?
Jag grubblar systematiskt igenom varendra tanke. Känns det bra? Äre bra för mej?Ska man göra så här?
Jag  har för alltid beundrat en grubblare. en grubblare är fantastisk på alla sätt och vis. Jag bugar och bockar till alla grubblare där ute i världen, sluta inte grubbla.Men har jag blivit en grubblare själv? vad är definitionen av en grubblare?När jag tänker på saken, så har jag alltid beundrat en grubblare, så som jag nyss sa men att jag samtidigt har försökt att springa ifrån från att bli en själv, varför? Är jag då rädd nu för att kankse har blivit en?
Detta gör itne bara mej psykad, jag tror ni inte ens orkar läsa mina tankar. Men jag tror faktiskt inte att denna text är till er, utan till mej själv. För att jag ska kunna tänka lite mer utan att ha en ursäkt!

detta inlägg kom på ett spår jag inte trodde jag skulle komma på.Bilden skulle förklar mitt inlägg men jag har inte skrivit nått om det än.
Love hurts, och det känner jag, speciellt idag.
youre the only one who knows? knows what?

Orkar inte längre.
Malin, the love in my life!
Forever and ever I stand here right here behind you!

Du är så het!;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback